En massa trevligheter

Gårdagen innehöll jobb och stress innan det blev ett väldigt trevligt och mysigt avslut på dagen med min underbara Theres på färjan. Glass med varma hjortron, kaffe latte och trevligt umgänge sammanfattar nog kvällen bra!

Idag blev det tacomiddag med några av tjejorna från klassen. Alltid lika kul att träffa dem, speciellt nu när man inte vet vart alla ska ta vägen sen, eller vart man själv ska ta vägen för den delen. Efter mat och kaffe på Roasters har jag nu kommit hem och krashat i soffan, gjort en kopp té och börjat kolla på en romantisk komedi som jag hyrde på jobbet, Valentine's day. Känns typ som att ALLA kändisar är med i den, men det behöver ju inte vara bra för det så vi får se. Får skriva några kommentarer om den sen.


Jag dööör! Helena hade målat den här superfiina tavlan till mig! Är den inte underbar?!
Hon ska minsann få måla fler tavlor till mig så jag har något att pryda min framtida lägenhet med.
Du är så sjuukt begåvad Helena! Tack, tack, tack, jag fullkomligt älskar den!!




Come to mama



 - Liite fattigare men liite lyckligare! :)




The day after yesterday

Gårdagen var kanonkul! Älskar att träffa nytt folk, alltid lika spännande. Kom hem och däckade i soffan, så nu förstår jag varför pappa alltid hamnar där efter hans fartfyllda kvällar.. När jag väl vaknade idag var jag väl kanske inte på topp direkt, men det var det helt klart värt! 

Jag har hunnit gå på stan en sväng och slösat pengar (skrällen), träffat Sara en snabbis OCH bakat sockerkaka i min ensamhet. Så jag känner mig ändå rätt effektiv. 



Dagens inspirationskälla, Leila Lindholm. Hennes program är så fruktansvärt mysigt att kolla
 på, dels för att hon är så väldans söt men även för att allt hon gör ser så sjukt smarrigt ut.
 
Kan hon inte värva Ernst Kirchsteiger till progammet, då hade det ju varit det ultimata mys-tv!!

   




Klackarna i taket!!




Nya skor inköpta idag (har ju fått lön såklart).
Snart blire party party, wihooo!




Dripp dropp

Vaknade av att regnet smattrade ner i stuprännan ovanför mitt fönster. Hunden kom upp i sängen och vi myste nästan ihjäl oss. Sen började jag bekymra mig för att cykla till jobbet, men jag hade tur för det slutade regna. Men lyckan var inte långvarig. För just när jag hade slutat jobba öppnade sig himlen en andra gång och nu hade jag inget annat val än att cykla hem i det nu inte lika underbart mysiga vädret. Pappa hade sponsrat mig med en regnponcho innan han åkte eftersom jag sa att jag inte hade nån regnjacka. Tror ni den funkade? - Nej, självklart inte. Det blåste upp i mitt knä HELA tiden så mina byxor var helt genomblöta. Och är det något som jag avskyr så är det kläder klibbar sig fast mot kroppen!

Därför håller vi tummarna för bättre väder imorgon!





Mary Kay

Idag fick jag hem mina efterlängtade hudvårdsprodukter som jag beställt av Emma från Mary Kay. Så nu håller vi tummarna för att de här ska hjälpa mitt fuckade nylle åtminstone lite. 

Stort tack till dig Emma för all din hjälp och för den försenade födelsedagspresenten, du är bäst! 

 



Dagens inköp



Två gölliga rosettdiadem från H&M, det jag har på mig och en i helsvart för 50 kr. Sen blev jag bara så sjukt less på mig själv eftersom jag har varit så oorganiserad den senaste tiden och antecknat saker på tjugoelva olika ställen. Därför köpte jag mig en ny agenda. Anledningen till att jag har skjutit upp det köpet så länge är för att jag har trott att det bara skulle vara ett halvår kvar i dem, alltså att det bara skulle gälla för 2010. MEN den här började till och med nu i juli och gäller hela 2011 med! Det blev en rosa såklart, så den ska matcha min dator, hoho! Köpte den på Åhléns för 129 kr. Så nu har jag känt mig viktig och skrivit in alla jobbtider, möten, läkarbesök och födelsedagar i den.




Tittut

Jag lever, har bara inte haft något att skriva om. Det har jag väl inte just nu heller egentligen..

Sitter och tråkar med mitt cv. Ja, vi brukar umgås han och jag. Nej, jag fixar till det såklart och lägger till lite grejer. Snart väntar en prommenixx med Millemannen och sen ska jag glatt skutta bort till Coop och köpa tandkräm och bomull. Smarrigt va? Somnade för övrigt kl 4 inatt. Inte för att jag var rädd eller så men jag fastnade bara framför tvn. Känns inte som att jag har kollat på tv ordentligt sedan vi flyttade in här eftersom det brukar vara pappas revir och jag har inte kunnat koppla in min egna tv eftersom han tycker att det är så jobbigt med en massa sladdar i överallt och jag ska ju ändå flytta... Nu har jag dock kompenserat ut det! Det blev däremot ingen sovmorgon eftersom lillen väckte mig och var bajsnödig. Ikväll måste jag dock sova tidigare eftersom jag ska jobba imorgon.




Kvällen

Var just ute med hunden runt "kvarteret" och det kändes som att det var fest i varje lägnhet vi passerade. Hade nästan lust att kliva in i nåns lägenhet och kolla läget, haha! Nej, idag har jag tagit det lugnt och bara njutit av lugnet. Mille och jag var förbi mamma en sväng om hämtade hans cykelkorg så att han kan följa med mig på längre turer. Han fullkomligt älskar ju att sitta i korgen när jag cyklar!

Nu ser jag på När lammen tystnar och dricker en kopp med smarrigt jordgubbsthé. Kul, jag som egentligen är sugen på att festa. Men inte idag, inte just nu.


Vad tycker ni om min ego-kopp? Den och en t-shirt med samma tryck
 kommer från Lisebergs fotostuga, föräldrarna gjorde dem när jag var typ 3 år. Bra kvalla!




Yummie





Kocken

Tänker bevisa för min pappa att jag visst kan laga mat!
Någon som kan se vade jag tänker äta??





All by myself

Dagen inleddes med ett möte med min jobbcoach. Hon tyckte att mitt cv var bra och skulle till och med sno några ideér av mig som var snygga layoutmässigt till sitt kommande cv. Tills nästa vecka ska jag ha skrivit ett personligt brev.. suck.

Efter vårt möte så fick jag skynda mig hem, dvs springa över gatan för att packa ner Ica-kläderna och sedan prova cykla till jobbet. MEN jag fick inte upp låsfanskapet. Jag ringde pappa och var precis påväg att börja lipa när låste klickade och öppnade sig. Självklart upprepade sig hela den processen när jag skulle hem, men som tur är så har vi män på jobbet. Män som ska bevisa att de inte tänker låta sig besegras av ett fattigt cykellås. Så min kollega lyckades få upp det. På hemvägen cyklade jag fel, så jag tog en omväg på 2 km. Det är jobbigt men riktigt bra motion att cykla ca 8 km varje dag! Det jobbigaste av allt med att cykla är att jag råkar bo i Luleå, vindarnas stad. Så det spelar absolut ingen roll åt vilket håll man cyklar åt för det är alltid, och jag menar alltid, motvind!

Imorgon åker alltså pappa och hans tjej så då är lägenheten min i fyra veckor fram över!
- Partey, middag, umgänge någon??





Dubbla budskap kanske

På jobbet idag. Jag skulle byta av med Andreas som hade suttit i kassan. En kund hade just klagat på att alla lökarna såg dåliga ut.

Anderas: Jaha, är det något som du vet om att jag borde göra i butiken?
Jag: Ja, du kan ju gå och klämma lite på lökarna..
Andreas: Och stå där med ett stort leende och säga att jag får betalt för det?

Alltid kul när man säger något och när man just sagt det så kommer man på att det kan tolkas annorlunda. En annan gång kom jag gåendes med två honungsmeloner i famnen och frågade honom om melonerna såg sjyssta ut. Haha! Så han är van vid min bröstfixering.






Livet leker

.. nej, jag skojade bara. Inget är som det borde med jag har accepterat det och det känns bra. Saknar min kärlek så otroligt mycket och det gör så ont i mig att veta att vi inte kommer att träffas på typ 6 veckor. Men sen kommer jag förhoppningsvis att stanna där lite längre och leta jobb och så. På fredag åker pappa och hans tjej söderut i 4 veckor och jag måste stanna hemma för att jobba och ta hand om hunden såklart. Ingen bil har jag heller, så jag har varit och hämtat min gamla cykel hos mamma. Den mår inte så bra. Något är trasigt med den eftersom den låter förjävligt när man trampar, men det är bra att det hörs när man kommer för jag har ingen plingklocka och sen fungerar inte bromsarna på den heller.. 

Kvällen har annars innehållit umgänge med min Sara som jag inte träffat på jättelänge. Vi blev dessutom väl underhållna av tre holländska killar som letade efter ett ställe att festa på här i Luleå, på en tisdag.. De gav oss sjyssta raggningsrepliker som "vill ni skaffa barn?" "Era klockor tickar ju.." De visste verkligen hur man fick 19-åriga kvinnor på fall. 

Nu ska jag säga lite vackra saker till min pojk och sen blire natti natti.



 



Lite kärlek

Jag tror starkt på att djur har nått sorts sjätte sinne. T.ex under tsunamikatastrofen så började elefanterna fly mot bergen redan innan vågen kom. Milton väckte oss ju mitt i natten när det läckte upp en massa vatten under vår altan i vintras. Hade han inte väckt oss så hade grunden på huset kunnat förstöras och trädgården med för den delen. Men en sak som han är helt fantastisk på är att upptäcka när någon är ledsen eller orolig. Han kanske spårar känslor som knarkhundar spårar knark.

Han kan komma fram till en och bara pussas, lägga huvudet i ens knä eller bara lägga sig bredvid en när man känner sig nere. Det är som att han ska visa att han vet hur man känner sig. Och jag har läst någonstans tidigare att det är något ämne i djurens päls som gör att vi slappnar av när vi klappar dem. Det minns jag alltid att jag gjorde när jag var mindre och hade kaninerna. När mina föräldrar bråkade så gick jag alltid in till kaninerna och grät, sen när jag klappade dem så kunde jag slappna av på ett annat sätt.




Man blir lika förvånad varje gång, men han är så underbar när han ska trösta mig lillen <3




Snälla snälla snälla




Remember me

Igår kunde jag inte somna så jag bestämde mig för att kolla på film. Det blev Remember me med Robert Pattinson (a.k.a Twilight-Edward, men det fattade ni nog) och Emelie de Ravin (Claire i Lost). Min första tanke var; åh, nej inte han igen.. men han förvånade mig. Här fick han en roll som han kan leka mer med och få en chans att uttrycka sig på olika sätt. Karaktären Edward är i mina ögon alldeles för stel och bajsnödig.

Filmen handlade om Tyler och Ally. Båda lever i dysfunktionella familjer med traumatiska upplevelser i bagaget. Till en början träffas de lite av fel anledning men de utvecklar ett förhållande och verkar ha mer gemensamt än de vad de tror. Det är en romantisk film med en dyster ton. Känns lite som att temat var att folk hanterar situationer på olika sätt och slutet var minsann otippat!

Kanske var det för att jag såg filmen mitt i jävla natten, eller hur jag kände just då, men jag tycker faktiskt att det här var en rätt bra film.






Inspirerad

Jag har lust att göra en Bridget Jones och bara gå omkring i min pyjamas, äta glass,
röka för många cigaretter, sjunga All by myself i helt fel tonläge och tycka synd om mig själv!

För när jag är upprörd och ledsen så vill jag bara vara ifred..
snyft!





Göra läxor?

Jag var ju hos arbetsförmedlingen förra månaden och de menade att jag borde ta hjälp av en jobbcoach i jakten på att få ett jobb. Sagt och gjort, min nya jobbcoach har sitt kontor på andra sidan gatan. Så i veckan träffades i för första gången och det verkade lovande. Jag har nu tre månader på mig att utnyttja hennes hjälp och förhoppningsvis så ska jag ha ett jobb innan det. Grejen är att jag enligt henne måste se det här som ett heltidsjobb och föra dagbok över allt jag gör som är jobbrelaterat. Hon ger mig även läxor som jag ska ha mailat till henne varje vecka. Jag förväntas alltså lägga ner 40 timmar i veckan på att söka jobb?? Då BORDE man ju faktiskt få ett jobb om man inte är helt värdelös.

Idag är jag ledig från Ica så då ska jag ta mig tid till att göra bort/förbereda några av hennes uppgifter. Dagen har hittills bestått av allvarliga flytta hemmifrån samtal med min pappa och vi har ringt till diverse olika personer som kan tänkas vara till hjälp för att få ett jobb eller en lägenhet runt Göteborg. Det ser mörkt ut..






Varför känns det som att sommarlovet snart är slut och att skolan börjar igen?




Fyndigt

Är det jag som tar sönder kläder när jag testar dem eller dras jag bara helt enkelt till trasiga kläder?? Nåväl, jag har ju berättat om det här fenomenet förr.

Nathalie går på stan. Nathalie går in i en butik och plockar på sig massa kläder. Nathalie tar med sig dem in i provhytten. Nathalie provar ett jättefint klädesplagg och blir kär. Nathalie kollar på prislappen. Nathalie blir ledsen. Nathalie ser då att plagget är trasigt/missbildat. Nathalie blir glad. Nathalie går till kassan och får rabatt. Nathalie går hem och fixar det trasiga/missbildade plagget. Nathalie är nöööjd..  

Idag inträffade det igen. Jag vet att jag bor i stan och det är redan jobbigt nog som det är men nu när jag åker buss från jobbet ibland så hoppar jag av bakom shopping (en av Luleås gallerior) och då tänker jag att jag kan gå igenom det, bara för att. Men då hamnar jag alltid inne i butikerna såklart. Idag provade jag ett linne på H&M som kostade 99 kr, inte farligt alls. Men till min stora glädje så var det alltså ett hål i det, inget stort hål. Men det är inte storleken som räknas i klädbutikernas värld, eller? Så jag fick det för halva priset!




Helt vanligt frammifrån, men väldigt läcker baksida!
Pratar om linnet alltså..




Dagens i-landsproblem

Ska man orka raka benen för en gångs skull eller bara göra en inbakat fläta??


Äh, kan Celine Dion så kan väl ja'..




Det steker

Ledig dag, stekvärme och jag sitter inne och trycker. Härligt!

Nej jag har faktiskt varit ute på stan en sväng. Det här tycker jag är så himla trisst med vår lägenhet, visst den är central och bla bla bla men det finns ingen som helst uteplats! Ingen balkong, ingen grillplats eller samlingsplats ute alls! Jättetråkigt tycker jag. När vi bodde i huset så älskade jag att ligga på en filt på gräsmattan och sola o njuta av nån bra deckare. Men nu blir det inget sånt nå mer..

 Idag gick jag med Milton och köpte glass sen satte vi oss i den gula paviljongen mitt i stan. Funderar stark på att ha grillfest där, typ dra dit lite plastmöbler och en engångsgrill - vad tror ni om det? Bad förresten tjejen i glasskiosken om att få en klick med glass i en bägare till Milton, men antingen så ser hennes definition av "en klick" lite annorlunda ut i jämförelse med min eller så saknar hon helt ögonmått för Milton fick en hel bägare med glass. Slutade med att jag fick mata honom med plastsked för att han inte skulle dö av glädje och trycka ner hela trynet i glassen (vilken han i sann Fransson-anda gjorde ändå), men han fick såklart inte äta upp allt.



"Det bästa som finns är när matte ätit upp all B&J glass
och man får slicka burken (när hon inte gör det själv dvs)"




Natti natti

Okej, jag skrämmer mig själv - jag grät som en idiot när jag såg filmen!
Kanske för att jag var helt själv och vågade släppa ut mina känslor.

Nu väntar ett samtal till min pojk och sen blire god natt, för imorgon är det jobb!

Det här såg så mysigt ut, åtminstone för en av dem..







Hachikō

Nu ska jag plåga mig själv med att se Hachikō - en vän för livet, för andra gången. Första gången jag såg den var med Sara o Alex i Göteborg och då grät jag så att jag trodde att jag skulle dö! Ja, jag är överkänslig! Eller djur är en fruktansvärt känslig sak för mig. Jag gråter ju tamefan floder när tanten i Micke och Molle kör ut honom i skogen och lämnar honom där!!

När jag var liten berättade min mamma historien om Hachikō för mig, den lojalaste hunden av dem alla. Då trodde jag att det bara var en saga, men jag älskade berättelsen. När jag blev lite äldre visades en tecknad version av historien om Hachikō på Bolibompa och då fick jag veta att allt hänt på riktigt.

Hachikō var en hund av rasen akita som föddes 1923 och fördes till Tokyo av hans ägare, professor Hidesaburō Ueno. Hachi betyder åtta och han var då den åttonde valpen i sin kull, därav hans namn. Proffesorn åkte tåg för att komma till universitetet där han jobbade på och varje dag, exakt samma tid så väntade Hachikō troget på honom utanför tågstationen och deras rutin fortsatte så i två år. Men en dag dök aldrig professorn upp. Men lilla Hachikō fortsatte att vänta på professorn vid tågstationen i nio år efter professorns död. Trots att han bytte ägare flera gånger så rymde han alltid tillbaka till professorns hus. När han insett att han inte längre levde kvar där så stannade han på tågstationen. Han blev välkänd i media och överlevde tack vare att passagerare och förbigående gav honom mat. År 1935 dog han men än idag symboliserar han familjen, trofasthet och lojalitet i Japan. På Hachikōs tågstation finns idag en minnesstaty av honom.

Nu har alltså Lasse Hallström gjort en version av den här underbart sorgliga berättelsen om kärlek och tillgivenhet mellan hund och människa. Och jag var ju bara tvungen att se den eftersom jag växt upp med legenden om den här hunden!




Den riktige Hachikō.


Hachiko - en vän för livet, med Richard Gere i rollen som professorn.




Migrän

Jag har lyckats utveckla någon sorts migrän som alltid tycks komma när jag jobbar och sedan håller det i sig under resten av dagen. Jag försöker att vila, äta och dricka men jag vet att den enda som hjälper är ipren. Min värsta farhåga just nu är att typ lyckats bli immun mot det för att jag tar det för ofta.. 

Igår tvingade mamma mig att komma och hälsa på. Hennes kille och hans 4-årige son var också där. Han var verkligen en sån unge som man bara vill adoptera och älska! Supergullig både till utseendet och till sättet och oerhört pratglad och framåt. Man fattade såklart inte hälften av vad han sa men det spelade ingen som helst roll. Ja, han skulle till och med uppfostra hunden åt mig - go ahead, make my day!
- Vänta nu, blir han mitt bonussyskon??

Idag har jag då jobbat och haft migrän (som vanligt), pappa och Puttefnasken har varit ute och festat (som vanlig). Jag tog mig ut i den friska luften på en långpromenad med Milton i hopp om att det skulle hjälpa mot huvudvärken. Sen åkte vi iväg och handlade, plutten och jag. Dagen och kvällen har varit fridfull fram till nu då pappa och co är tillbaka, och kompisarna är med. 1. Kan dom inte inse att vi bor i en tvåa typ och jag har ingenstans att ta vägen?? 2. Kan dom respektera att jag ska upp kl 7 imorgon för att jobba?? Svar: nej..


Blunda och tänk att du är någon annanstans Nathalie.




Mysiigt

Redan imorse när jag klev upp så kände jag att jag inte mådde bra och på jobbet så utvecklade det sig till feber och halsont. Så innan jag åkte hem köpte jag med mig lite godsaker och hyrde tre filmer, The Proposal, Shutter Island och The perfect getaway. En myskomedi som jag i och för sig sett tidigare och två thrillers. Men jag tänkte värma upp mitt säng-maraton med några avsnitt av Glee..

Som tur är har jag lite sällskap.







RSS 2.0
Hej och välkommen till min blogg!
Mitt namn är Nathalie och jag är en 18-årig tjej som bor i Luleå och fortfarande letar efter meningen med livet.

Det jag älskar mest är att låta pengarna sprudla genom att shoppa och unna mig själv saker! Självklart skulle jag inte ens fungera utan mina vänner, min familj och världens finaste pojkvän. Vi har ett långdistansförhållande så det blir en hel del resor för min del till goa och glada Göteborg.

I min blogg skriver jag om mitt liv och mina tankar helt enkelt. Hoppas du finner något intresse i det du läser.

Om du vill följa bloggen kan du göra det med ett enkelt knapptryck på länken här nedanför!