I'm one of your secrets..




Umgänge före jobbet

Vaknade upp och tänkte bara slappa sönder innan det var dags för jobb. Min morgon består numera av havregrynsgröt, Våra bästa år, reprisen av Top model och en kopp té. Men mitt i min morgonrutin ringde min underbara Theres så jag fick betydligt mer gjort än vad jag först räknat med.

Hjälpte henne att flytta in lite grejer i hennes nya lägenhet, som är dööläcker! Älskar tegelväggar inomhus, ger sån fin textur. Skulle gärna ha en sån i min framtida bostad om jag fick bestämma (noterar du nu tomten??).. Däremot saknades en hiss och hon bor högst upp, så det blev några sköna rundor upp och ner för trapporna med alla kartongerna. Spänner skönt i stjärten!  

Förrutom att flytta så har vi cruisat runt i hennes hyrbil. Först fick hon låna en riktig skruttbil men ett samtal senare var den uppdaterad till en riktig drömbil som vi tänker köpa när vi har råd, helt klart!


Så här såg det ut... "ungefär"




Aha-upplevelse

 Här har jag gått runt och trott att det heter majskorv ...

 




Bra stämning på jobbet!

Det hänger lappar överallt på jobbet, mest kom-ihåg lappar och så. Men idag hittade jag den skönaste lappen ute på lagret! En suring påpekar alltså att nån lämnat glas i vasken, sen är det någon annan skrivit svar på tal.

Haha, här vågar vi inte konfrontera nån på riktigt eller vad?





Lillsnutten

Det skulle varit en ledig dag som skulle ägnas åt Milton och hans veterinärbesök. Men jag fick såklart jobba 9 timmar istället. Mitt enda krav var att jag skulle få hämta lillen på djursjukhuset när han var klar och det gick chefen med på. 

Vilken ångest jag kände i kroppen efter att ha lämnat honom, paniksalgen på sjukhuset, med samma dåliga veterinär som ville att vi skulle operera hela han sist.. Kunde inte tänka på något annat än honom under jobbet, och inte gick tiden snabbare för det.

När jag väl hämtade honom och fick se hans lilla håriga nylle så var lyckan total, samtidigt som ångesten växte i bröskorgen. Vad hade jag utsatt honom för? I bilen påväg hem kollade han på mig hela tiden, med en fånig tratt runt huvudet och tårar i ögonen. Han gav mig en sån plågsamt frågande blick som sa; hur kunde du göra så här mot mig? Haha, tror ni jag kände mig värdelös eller? Dessutom kostade det betydligt mer än vad jag räknat med - 3500 kr + 200 kr för medicin som han ska ta i några dagar framöver. Men nu väntar jag bara på resultatet, först då kan jag säga om det var värt det.

Mamma ringde dessutom och sa; Du är en djurplågare! Jag ska anmäla dig..
(Här har vi alltså en människa som även anser att det är djurplågeri att inte ge djuret mat när han tigger)



Han har fått ett nytt smeknamn - Tratten! Han går in i precis allt och alla.
Den kommer att bli hans vän inom de närmaste 10 dagarna.




Tillbaka till ensamheten och bloggen

Efter några riktiga mysiga dagar med min kärlek så sitter jag här i min ensamhet igen bloggar, haha! Tänk att jag klarade mig nästan fyra dagar utan internet och dator, känner mig lite stolt faktiskt. Fast det är ju inte så svårt när man har en pojkvän att ägna sig åt istället :)

Förrutom att mysa och gulla med varandra så har vi även varit otroligt duktiga och promenerat 5 km i princip varje dag. Älskar att gå ut och gå och jag skulle göra det varje dag om jag bara hade någon att gå med. För det är ju såå mycket roligare att gå med någon och surra samtidigt, det blir ju mindre jobbigt och det känns som att man bara flyger fram.  

Nu väntar jobb, jobb och jobb, är ledig först nästa helg - Back to reality.





Otippat kanske!

Haha, jag pratade med Alex igår runt 21.30 när jag var påväg hem från jobbet. Han berättade då att han funderade på att komma upp hit. Vi hade ju inte bestämt när vi skulle träffas nästa gång. En halvtimme senare hade han bokat flygbiljetter till idag. Aaaw, man säger att man saknar någon och en dag senare dyker han upp!

Den här gången stannar han bara några dagar, men det känns ändå väldigt värdefullt eftersom det lär ta låång tid innan vi träffas igen. Han kämpar med sitt körkort och ska snart börja jobba och jag jobbar ju redan för fullt. Jag är ledig till på tisdag så vi har i alla fall några mysiga dagar framför oss.





Jippie!

Jag är överlycklig för idag ska jag få några av de sakerna som jag skrev att jag saknade !!



Ska hämta dem nu, ni får se sen! ;)




Bokat tid

.. på djursjukhuset! (för Mille såklart)

Nu ska hans bollar bort! Pappa är emot det hela, jag tar ju bort hela hans manlighet menar han. Men min kanin blev en helt ny "människa" efter att vi kastrerade honom och jag har hört att det ska var minst lika effektivt på småhundar. Det här är såklart ingen nödvändighet alls. Men det handlar inte bara om hans skälliga beteende utan även att han markerar revir inomhus, dvs småkissar lite överallt. Han kan göra det helt oprovocerat direkt efter att vi varit ute till och med. Men han skäms ihjäl när man säger till honom. Så han vet alltså att han gör fel.

Han kommer inte att ta skada av att kastreras och vi har inga planer på att valpa med honom eftersom han är väldigt missbildad i knän och tänder. Så det känns bra att göra det här om det i slutändan kan få honom lite lugnare. Ett problem kan ju vara att han är för gammal, att han hållt på så länge att han kommer att ha kvar det som rutin ändå. Men det får vi se senare. 




Sist vi var på djursjukhuset med Milton var egentligen en dålig erfarenhet! Han hade ont i sina höfter och kunde börja skrika mitt i promenaden. Veterinären kom fram till att han har fel på båda sina bakre höftben. Hon ville att vi skulle operera honom, ett ben åt gången och låta honom rehabilitera sig med vattengympa för hundar. Det skulle kosta typ 50 000. Den gången fick han bara smärtstillande och vi åkte hem för att kolla upp lite mer om hans "höftmissbildning" som tydligen var vanlig bland småhundar. Vi ringde därför till hans kennel och talade med kvinnan vi köpte honom av. Hon sa att hon haft flera hundar med samma problem men aldrig någonsin opererat dem. Det brukar fixa sig själv om det inte är allt för allvarligt. Det är inte ens säkert att en sådan operation hjälper dem i slutändan, sa till och med veterinären själv. Så vi lyssnade på kenneln, med erfarenheten istället. Idag märker man inte av ett enda problem med hans höfter..

Vi hade ju kunnat lyssna på veterinären direkt, vilket många gör - utan att ifrågasätta. Då hade han fått lida betydligt mer. Lite skrämande faktiskt.



Skön dag ändå

Min dag startade kl 07.15. Kände direkt att jag fått för lite sömn, men det var bara att tvinga sig upp och ta tag i livet. Lite smarrig frukost fick snart igång systemet och ett kilo make-up fick mig att se mänsklig ut igen.

Jobbade från kl 08.30 till 13. Väldigt sällan har jag hela dagen och kvällen fri till att göra annat så nu var det bara att passa på! Tog en behövlig promenad hem från jobbet med pojkvännen i örat och en drickyoghurt i handen. Sen vare bara att byta om snabbt för att sedan möta Helena på stan. Det blev en låång och mysig fika med samtalsämnen som politik, kärlek och tatueringar såklart (we love it!). Kissnödigheten tvingade oss sedan ut på stan, där vi (efter att ha tömt blåsan) strosade runt och letade coola kläder och inredningsföremål.

Väl hemma igen slängde jag i mig en tonfisksallad innan pappa slutligen tvingade med mig till att rösta.
- Vad det blev säger jag inte ;) Sen har jag bara hängt framför tvn, sett Halv åtta hos mig och Idol.

En riktigt skön och mysig dag med andra ord!


Söta Helena och jag under studentveckan




Saknas

Sitter här i min ensamhet och saknar en massa saker. Och personer..

Min pojkvän, Spin-familjen, klasskamrater från ännu längre tillbaka, Thailand, Farmor, mitt långa hår, mitt gamla rum, nästa säsong av Glee, Nemo, ett heltidsjobb, en bra film, en egen lägenhet, en puss, en kram, en valp, Arne Weise på julafton, envolkswagen beetle, ett par gummistövlar, sockerkaka, en cigg, en uppföljare till Avatar, sömn, min bror, min brur, min lön, IQ.. 

Ja, ni fattar. Jag saknar en jävla massa !



Saknar den här underbara helgen - studenten och hotellet med min kärlek !




Hemska jag

Tvingade just med mig Milton på en 5 km promenad i denna värme. Kan ni tänka er själva att gå 5 km i 19 graders värme, iklädd en lusekofta, med fyra fiskpinnar till ben?? Stackars liten. Och som grädde på moset så sitter jag och trycker i mig chillichips nu och han får inte smaka. Stackars liten.

Han ligger helt utslocknad i hallen nu. Där lär han ligga under resten av året.. 

 


Han föredrar nog cykelkorgen. Får kanske ta en runda med honom innan jobbet.




Das helg

Dåligt med blogg, I know. Men jag ska försöka berätta lite om vad som hänt i helgen..

Fredagen spenderades med mina tjejor! Sandra kom hem från Stockholm och det firades med mat och dryck på Allstar. Tyvärr kunde inte alla festa fullt ut pga jobb. Jag gjorde dock mitt bästa eftersom jag började jobba kl 15 på lördagen. Jag hade det väldigt trevligt i alla fall, men det har man alltid när man är med dessa underbara tjejer.

Igår lärde jag känna min granne lite bättre för första gången sedan vi flyttat in i lägenheten. När jag kom hem från jobbet stod pappa nämligen och smygrökte med min granne och hans vän. Tål att nämnas att han är lika gammal som mig. Det var lite otippat men väldigt trevligt. Älskar människor som är lätta att umgås med.

Idag har jag också jobbat och nu är jag inte ledig förrän nästa helg. Har just käkat middag och kollat på den ultimata mysfilmen Mamma Mia på tv3. Fast Pierce Brosnan borde hållt sig till James Bond för musikal är inte hans forum.. han kan ju inte sjunga för guds skull. 


- Bilder från i fredags!







Usch, vilken mardröm!

Vaknade av att jag grät imorse! Och även om jag var vaken så kunde jag inte sluta gråta.
- Det var så hemskt !!

Det var som en film i samma anda som Ghost med Patrick Swayze, men ändå kändes det så verkligt. Jag drömde att jag var med Alexander och allt var frid och fröjd, tills hans mamma ringer hysteriskt och berättar att han har dött. Han föll bara ihop på spårvagnen och läkarna kunde inte rädda honom.. Jag trodde henne inte eftersom han var med mig hela tiden. Men ju längre drömmen gick desto tydligare blev det att han faktiskt var död. Hans själ vägrade dock att lämna mig. Jag var tvungen att övertala honom till att "åka vidare" och det blev världens sorgligaste och jobbigaste farväl mellan oss! Sen var jag tvungen att möta hans familj och vänner för att delta i hans begravning.

Jag hade ett tryck över bröstet, en klump i halsen och tårar i ögonen långt efter jag vaknat. När jag skulle sova var jag arg och allmänt less på honom, haha! Så det här kanske var mitt undermedvetnas sätt att få mig att sakna honom och inse att jag behöver honom mer än vad jag tror. För idag har jag saknat honom som aldrig förr! Var nästan påväg till Göteborg där ett tag. 

 




Lite blogg på det

Jobb 08.30-18. Efter jobbet blev det en promenad hem i mina nya skor såklart. Jag kände att jag hade träningsvärk på insidan av låren redan innan jag började gå, sen vet jag inte om det har ngt med skorna att göra eller om jag bara är fruktansvärt otränad..

Nu är jag ledig tors-fre, vilket känns behövande då jag har lite ärenden att göra, två hyrfilmer som väntar och dessutom en bok som väntar på att bli utläst.     

- Kollar för tillfället på Kungarna av Tylösand på kanal 5. En försvenskad och pinsam version av mtv's Jersey Shore. Men givetvis kan jag inte låta bli att kolla på det. Jag är patetisk, jag vet !! 

 




Reebok Easytone !

Svaret på gåtan var att köpt ett par Reebok Easytone! Haha, tror ni jag kunde motstå deras läckra rumpreklam? Nej, självklart inte. Jag kan ju fan inte ens låta bli att sugen på att köpa allt från Tv-shop!
Jag är såå fruuktansvärt lättlurad..

Men nu är jag sjuukt peppad på att börja promenixa lite mer till och från jobbet i dessa dojjorna som alltså tränar vader/lår 11% och rumpan hela 28% mer än vanliga skor. Det var typ jag och 5 andra tjejer inne på stadium som sprang omkring i cirklar och letade efter dessa skorna. Snacka om lyckad reklam de har gjort!






Vad händer med världen?













Hmm..




Sötnos

Igår var jag på middag hos min mamma som nu har flyttat till Boden (några mil bort). Det var faktisk förvånansvärt trevligt och dessutom fick jag ju leka (s)Pindelmannen med Jimmy. 

Så idag åkte jag förbi mammas lägenhet en sväng för att vattna och mata sköldpaddan, som egentligen är min.. Ja, Milton är väl mer känd som mitt husdjur än min stackars sköldpadda. Vet att jag har nämnt det förr, men jag fick henne alltså för 13 år sedan när vi flyttade upp till Luleå. Jag ville ha ett husdjur och då tyckte mamma att en sköldpadda kändes lämpligt. (?) Då spelade det ingen roll bara jag fick mitt egna husdjur. Hade blivit lika glad över att få en vandrande pinne vid det laget. Jag kom ihåg att jag fick henne i en liten genomskinlig plastburk och satt så nöjt och höll hårt i den på bussen hem. Jag lyfte upp burken i höjd med mina ögon och såg hennes (då) lilla ansikte, framför allt hennes gulliga lilla näsa - där och då fick hon namnet Sötnos. Hon har det bra hos mamma i alla fall. Hon pratar med henne varje dag och släpper ut henne i lägenheten, efter att nån synsk thailändare talat allvar med henne. Hon menade att sköldpaddan var deprimerad och behövde mer kärlek, någon som talade mer med henne... Mamma köper allt sånt, men i det här fallet var det bara bra för sköldpaddan.




Tur att han åtminstone är söt

Min hund är knäpp, det är ju inte helt okänt.. Han skulle behöva behöva gå i terapi och träffa nån annan hund som är helt obrydd eller jättelugn så han lär sig att de inte är så farliga. Hur som helst så har han sina stunder så han är helt underbar och jättefin! Jag skulle vilja ha en till hund, som jag ska göra rätt med från början. Men frågan är om Milton kommer bli bättre av det eller om den nya hunden kommer att apa efter Milton? Kan tänka mig att han skulle vara väldigt dominant mot en ny hund..

När jag flyttar vill jag ju så klart ta med Milton om det är möjligt. Han är bättre och lugnare när han är med mig. Lättare att uppfostra honom när det bara är en person som sätter reglerna och inte typ fyra stycken som säger helt olika saker. Men om jag skulle få ett jobb som tar alldeles för mycket tid så kan jag inte ha honom, det skulle vara så orättvist mot honom ju. Bebisen.. Nä, Mille + en hund till och en katt som jag ska döpa till Kissemurran, sen är jag nöjd! ha ha ha!





En massa jobb

Bloggen o förhållandet får lida när man jobbar för mycket. Idag fick jag jobba över 5 timmar. Men samtidigt så känner jag att jag lika gärna kan jobba när jag ändå inte har något bättre för mig och dessutom är i stort behov av pengar.

Jag har bestämt mig för att snåla och inte ta över mammas lägenhet. Jag vet att jag kommer att klaga och må dåligt, men det får ni helt enkelt stå ut med. För i slutändan har jag inte råd med det just nu. Håller hellre ut i några månader för att få det bättre och enklare senare.

Imorgon är det jobb igen, sen eventuellt lite klass reunion :)


- Hästläpp! :')




RSS 2.0
Hej och välkommen till min blogg!
Mitt namn är Nathalie och jag är en 18-årig tjej som bor i Luleå och fortfarande letar efter meningen med livet.

Det jag älskar mest är att låta pengarna sprudla genom att shoppa och unna mig själv saker! Självklart skulle jag inte ens fungera utan mina vänner, min familj och världens finaste pojkvän. Vi har ett långdistansförhållande så det blir en hel del resor för min del till goa och glada Göteborg.

I min blogg skriver jag om mitt liv och mina tankar helt enkelt. Hoppas du finner något intresse i det du läser.

Om du vill följa bloggen kan du göra det med ett enkelt knapptryck på länken här nedanför!