Bokat tid

.. på djursjukhuset! (för Mille såklart)

Nu ska hans bollar bort! Pappa är emot det hela, jag tar ju bort hela hans manlighet menar han. Men min kanin blev en helt ny "människa" efter att vi kastrerade honom och jag har hört att det ska var minst lika effektivt på småhundar. Det här är såklart ingen nödvändighet alls. Men det handlar inte bara om hans skälliga beteende utan även att han markerar revir inomhus, dvs småkissar lite överallt. Han kan göra det helt oprovocerat direkt efter att vi varit ute till och med. Men han skäms ihjäl när man säger till honom. Så han vet alltså att han gör fel.

Han kommer inte att ta skada av att kastreras och vi har inga planer på att valpa med honom eftersom han är väldigt missbildad i knän och tänder. Så det känns bra att göra det här om det i slutändan kan få honom lite lugnare. Ett problem kan ju vara att han är för gammal, att han hållt på så länge att han kommer att ha kvar det som rutin ändå. Men det får vi se senare. 




Sist vi var på djursjukhuset med Milton var egentligen en dålig erfarenhet! Han hade ont i sina höfter och kunde börja skrika mitt i promenaden. Veterinären kom fram till att han har fel på båda sina bakre höftben. Hon ville att vi skulle operera honom, ett ben åt gången och låta honom rehabilitera sig med vattengympa för hundar. Det skulle kosta typ 50 000. Den gången fick han bara smärtstillande och vi åkte hem för att kolla upp lite mer om hans "höftmissbildning" som tydligen var vanlig bland småhundar. Vi ringde därför till hans kennel och talade med kvinnan vi köpte honom av. Hon sa att hon haft flera hundar med samma problem men aldrig någonsin opererat dem. Det brukar fixa sig själv om det inte är allt för allvarligt. Det är inte ens säkert att en sådan operation hjälper dem i slutändan, sa till och med veterinären själv. Så vi lyssnade på kenneln, med erfarenheten istället. Idag märker man inte av ett enda problem med hans höfter..

Vi hade ju kunnat lyssna på veterinären direkt, vilket många gör - utan att ifrågasätta. Då hade han fått lida betydligt mer. Lite skrämande faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Hej och välkommen till min blogg!
Mitt namn är Nathalie och jag är en 18-årig tjej som bor i Luleå och fortfarande letar efter meningen med livet.

Det jag älskar mest är att låta pengarna sprudla genom att shoppa och unna mig själv saker! Självklart skulle jag inte ens fungera utan mina vänner, min familj och världens finaste pojkvän. Vi har ett långdistansförhållande så det blir en hel del resor för min del till goa och glada Göteborg.

I min blogg skriver jag om mitt liv och mina tankar helt enkelt. Hoppas du finner något intresse i det du läser.

Om du vill följa bloggen kan du göra det med ett enkelt knapptryck på länken här nedanför!