Vaknade av att regnet smattrade ner i stuprännan ovanför mitt fönster. Hunden kom upp i sängen och vi myste nästan ihjäl oss. Sen började jag bekymra mig för att cykla till jobbet, men jag hade tur för det slutade regna. Men lyckan var inte långvarig. För just när jag hade slutat jobba öppnade sig himlen en andra gång och nu hade jag inget annat val än att cykla hem i det nu inte lika underbart mysiga vädret. Pappa hade sponsrat mig med en regnponcho innan han åkte eftersom jag sa att jag inte hade nån regnjacka. Tror ni den funkade? - Nej, självklart inte. Det blåste upp i mitt knä HELA tiden så mina byxor var helt genomblöta. Och är det något som jag avskyr så är det kläder klibbar sig fast mot kroppen!

Därför håller vi tummarna för bättre väder imorgon!