13 dagar kvar
... tills vi åker till Indien. Egentligen känns det inte så märkvärdigt, men jag vet att det borde göra det. Lärarna försöker förbereda oss mentalt inför vad som kan inträffa och hur vi ska hantera olika situationer, klasskamrater skrämmer upp sig själva och andra.. men jag vet inte hur jag ska reagera. Jag vet att det kommer att bli en upplevelse i sig och jag kommer säkert att få psykbryt på någon/något, men jag orkar inte börja analysera över allt som kan inträffa redan nu. Åker hellre dit och skapar mig en uppfattning där än att skrämma upp mig själv redan innan jag lämnat landet.
Igår bokade jag en tågbiljett till Göteborg och jag åker dagen efter att jag kommit hem från Indien. Men Gud, vill hon inte vara hemma och smälta allt och kramas med sin familj? Nej, det vill jag faktiskt inte. Känns bara skönt att få vara borta en vecka till. Men jag medger att det känns lite stressigt. Jag kommer i princip komma hem och duscha - sova - packa om min väska - och sen åka igen (tåg i 18 timmar).
Jag har hört att det ska vara bra badläge dit vi ska - heliga floden Ganges.
Funderar starkt på att ta mig ett dopp och renas från mina synder,
som att jag exempelvis käkar kossor.