Idag var planen att jobba 10-14 och sen hinna med att städa iordning lägenheten lite, dels för att Alex kommer imorrn men även för att pappa kommer hem typ vilken dag som helst. Det ser inte bra ut. Det ser ut som att jag har varit ensam hemma i tre veckor..

Men min plan sprack ganska snabbt då jag var tvungen att åka tillbaka till jobbet för ytterligare ett pass, då min arbetskamrat blivit sjuk. "Det är väl kul med mer pengar" säger de och försöker uppmuntra mig. Ja, men idag ville jag verkligen bara hem och pengarna som vi talar om är ju inte några miljonbelopp heller. Jag var helt utmattad när jag kom hem. Fick knappt nån sömn inatt heller. Nej, natten var hemsk, grät bort alla Mary Kay produkter i mitt ansikte. Fick panikångest och kunde inte andas. Ett tag tänkte jag att jag skulle dö, kvävas, och ingen skulle märka det för att jag var så ensam. Det var helt sjukt obehagligt. Men jag kan ju hälsa att vi mår psykiskt bättre idag!

I slutändan struntade jag i att städa lägenheten och prioriterade viktigare saker som att raka benen. Men imorgon blir den den dagliga morgonpromenaden med Millemannen och sedan ska jag försöka städa undan det värsta, för att sedan baka scones. Alex kommer vid kl 11 och jag har ingen frukost hemma, så scones får det bli!

Har en känsla av att den kommande veckan lär bli intressant..

When it was good