Saknar daj!
Skoldagen har varit helt fruktansvärt lång, från 8.15-17. Tänkte vara duktig och gå till skolan idag men givetvis så är jag för seg när jag väl står i hallen och ska bestämma mig för vilken jacka och vilka skor jag ska ha så jag var helt enkelt tvungen att cykla till skolan med "rostiga faran". Nog är min cykel rostig alltid och nog är det en fara, inga bromsar har den och ett framhjul som kan lossna i vilken sekund som helst. Men jag överlevde och jag kom till skolan i tid.
Men idag var det en sån dag som det kändes så meningslöst att vara i skolan, man ville egentligen vara någon helt annanstans och göra något helt annat. Självklart syftar jag på att vara med min älskling och bara vara. Saknar att vakna upp och se min söte pojk sova med öppen mun och sedan försiktigt försöka lägga sig på hans arm utan att väcka honom helt och hållet. Saknar våra stunder vid frukostbordet och hur vi sen går och lägger oss ett tag till om vi har tid. Saknar hur vi alltid flummar oss framför badrumsspegeln när vi ska borsta tänderna. Saknar hur han alltid gnäller på att det tar sån tid att vara jag, eller att vara tjej allmänt. Saknar hur han håller om mig och pussar mig på pannan - finns inget kan få mig lugnare. Åh, jag saknar ju hela dig Alexander!
Så, nu har jag lipat färdigt.
Haha, alltid badrumsflumm med daj! <3
Saknar dig mer gumman!! miljoner av pussar!
Avstånd är för kärlek som vind är för eld.
Är elden liten så släcker vinden den,
men om elden är stor så blir den bara bättre och starkare av vinden. :)