1 Mars
Ja, hallelåja!
Det visade sig att min farmor (72 år) blivit så pass high tech att hon har skaffat sig en dator med mina kusiners hjälp så därför blev det en uppdatering av bloggen idag. Vi har sovit hos min farbror och hans familj hittills men nu ska vi sova här hos farmor sista natten.
Begravningen i fredags var hemsk men vacker. Det var 120 personer som kom och det var fullt med blommor som folk hade skickat, riktigt vackert. Trodde inte att det var möjligt att gråta så, men det var ju en dubbelbegravning så man grät ju för två. Det som kändes jobbigast var att se alla andra så ledsna - sina föräldrar, sina äldre kusiner och alla andra släktingar. Och trots att jag hade världens hemskaste förkyldning och knappt någon röst så sjöng jag himlen är oskyldigt blå. Den största anledningen till att jag gjorde det var för att alla började tro att jag hittade på min förkyldning enbart för att slippa sjunga.
Nej, trots allt det hemska den här helgen så har det varit väldigt nyttigt och trevligt att vara här och träffa alla igen. Man förstår att man verkligen ska ta vara på den tid man har tillsammans för rätt som det är så tar allt det roliga slut. Jag har fem kusiner, alla killar, den yngsta 14 år, den äldsta 26 år, som har varit helt underbara mot mig under den här helgen. Kändes så skönt att alla samlades igår och bara var med varandra. Eftersom att majoriteten av oss är killar så blev det såklart en hel del tv/data-spel men det gjorde absolut ingenting, verkligen absolut ingenting! Jag mådde bara så bra över att se dem alla igen och nu får det inte gå flera år innan vi träffas nästa gång. Önskar bara att jag kunde finnas till mer för släkten här nere men det är ju så svårt. Hur ska jag kunna vara ett stöd för en 23-åring, eller en 26-åring med jobb och eget liv menar jag? Någon som har betydligt mer erfarenheter än vad jag har för tillfället. Även om det kanske verkar omöjligt så vill jag ändå det för att dom betyder väldigt mycket för mig.
Imorgon så åker jag till Göteborg och då blire till att tänka på annat. Ska bli skönt att få bo med min man i en vecka, har saknat honom så!
Farmor tvingade mig just att dricka en kopp med ren grädde och mosade panodil-tabletter för att det, enligt henne, skulle stoppa min hosta. Det smakade som det låter, bajs äckligt! *buä buä buäää*
Det visade sig att min farmor (72 år) blivit så pass high tech att hon har skaffat sig en dator med mina kusiners hjälp så därför blev det en uppdatering av bloggen idag. Vi har sovit hos min farbror och hans familj hittills men nu ska vi sova här hos farmor sista natten.
Begravningen i fredags var hemsk men vacker. Det var 120 personer som kom och det var fullt med blommor som folk hade skickat, riktigt vackert. Trodde inte att det var möjligt att gråta så, men det var ju en dubbelbegravning så man grät ju för två. Det som kändes jobbigast var att se alla andra så ledsna - sina föräldrar, sina äldre kusiner och alla andra släktingar. Och trots att jag hade världens hemskaste förkyldning och knappt någon röst så sjöng jag himlen är oskyldigt blå. Den största anledningen till att jag gjorde det var för att alla började tro att jag hittade på min förkyldning enbart för att slippa sjunga.
Nej, trots allt det hemska den här helgen så har det varit väldigt nyttigt och trevligt att vara här och träffa alla igen. Man förstår att man verkligen ska ta vara på den tid man har tillsammans för rätt som det är så tar allt det roliga slut. Jag har fem kusiner, alla killar, den yngsta 14 år, den äldsta 26 år, som har varit helt underbara mot mig under den här helgen. Kändes så skönt att alla samlades igår och bara var med varandra. Eftersom att majoriteten av oss är killar så blev det såklart en hel del tv/data-spel men det gjorde absolut ingenting, verkligen absolut ingenting! Jag mådde bara så bra över att se dem alla igen och nu får det inte gå flera år innan vi träffas nästa gång. Önskar bara att jag kunde finnas till mer för släkten här nere men det är ju så svårt. Hur ska jag kunna vara ett stöd för en 23-åring, eller en 26-åring med jobb och eget liv menar jag? Någon som har betydligt mer erfarenheter än vad jag har för tillfället. Även om det kanske verkar omöjligt så vill jag ändå det för att dom betyder väldigt mycket för mig.
Imorgon så åker jag till Göteborg och då blire till att tänka på annat. Ska bli skönt att få bo med min man i en vecka, har saknat honom så!
Farmor tvingade mig just att dricka en kopp med ren grädde och mosade panodil-tabletter för att det, enligt henne, skulle stoppa min hosta. Det smakade som det låter, bajs äckligt! *buä buä buäää*
Kommentarer
Trackback