Jag är då den som alltid klagar på att jag är trött, eller nani-nödig som jag uttrycker mig, medan Sara är den som alltid är hungrig. Haha, vi är som två små gnälliga snorungar. *tummen upp* Vi brukar vara pesimistiska till det mesta men lyckas ändå få allt det där tråkiga att bli lite roligare när vi är med varandra. Bara vi får gnälla ett tag så är det oftast borta sen och då kan vi flumma oss vidare i livet.

Idag var jag då super nani-nödig. Kände hur huvudvärken var påväg framåt slutet av skoldagen och när jag kom hem så däckade jag i min sköna, varma, underbara säng. Vaknade kl 21 och kom på att jag hade en samhällsuppgift att göra tills imorgon och så började jag stressa med den. Nu är den färdig i alla fall men jag är knappast nöjd med den. Som jag sa till Sara så är den inte ens värd att torka sig i arslet med i Robinson, skulle hellre välja nått giftigt löv eller nått.  Nu när jag sitter här och bloggar så känner jag hur ögonen inte vill vara med mig  och mitt rum med neddragna persienner känns mer och mer lockande.

För övrigt så är min intensivkurs bokad nu så om allt går som det ska så har lilla fröken Nathalie Paulina Fransson, 12 år i huvudet, når knappt ner till pedalerna i varken bilden eller på cykeln, körkort vecka 34! Whoho!! Förstår ni hur underbart det kommer vara att visa upp den där lilla rosa lappen med en ful bild på mig till allt och alla? Galet najs!

Nee, nu ska jag borsta mina tänder och skutta ner i säng.
Och Skalman han är tlött!..