Usch, vilken pissig dag. Precis innan jag är påväg att springa till bussen imorse så ringde farmor för att berätta att min farfar har gått bort. Allt kändes så sjukt jobbigt! Pappa är i Thailand och vet inte om något och helt plötsligt blev det upp till mig att bestämma om han skulle få veta något innan han kommer hem eller inte för att jag var den som kände honom bäst. Han kommer att bli så fruktansvärt ledsen när han får höra det, han visste inte ens att farfar var dålig. Den här semestern har varit så efterlängtad för hans del. Han har tjatat om hur dåligt han har mått och att han verkligen behöver komma bort ett tag, det har jag helt klart accepterat. Så ska jag nu ringa honom, släppa bomben och då förstöra resten av hans semester? Även om han har rätt att få veta att hans pappa har gått bort så vill jag unna honom de veckor som han har kvar. Jag får helt enkelt ta hand om honom när han kommer hem. Tack och lov för min underbara släkt som hjälpt mig att fixa biljetter till familjen så att vi kommer ner till begravningen. 

Nej, gud vilken tung dag. Jag har kännt mig så förvirrad, rädd och hjälplös men inte gråtit en tår. Det betyder inte att jag inte är ledsen, för tro mig det är jag. Men jag har på nått sätt inte fattat det ännu, att min farfar finns inte mer, han har gått vidare. Även om jag mår dåligt så vill jag inte visa det för alla. I skolan är man den roliga personen som ska vara rolig no matter what. Om ens farfar går bort ska man då skratta eller gråta, vad tror ni att jag väljer? Jag har inga problem att berätta om mitt liv för folk, tvärtom så kan jag ibland vara lite för öppen mot andra. Men det där att visa känslor, det döljer jag helst bakom ett skratt. Men jag valde att gå hem från skolan lite tidigare idag för att prata mer med min farmor. Det är så jobbigt att bo så långt ifrån min släkt. Höra sin farmor och faster gråta men inte kunna lägga sina armar runt dom, inte finnas där för dom. Kände mig så jävla långt borta. 

Livet är inte lätt. Kommer det nått bra så blir det alltid värre senare. Lugnet före stormen helt enkelt.
Det finns en hake med allt.