Idag hade det samlats ett hundratal thailändare i stadsparken. Nej, de hade alltså inte åkt dit bara för skojs skull utan de har kommit hit till Sverige i hopp om att tjäna bra med pengar genom bärplockning som kan motsvara en hel årslön i deras hemland. Det finns såklart människor som utnyttjar deras arbetskraft och tar in flera hundra bärplockare som ska plocka åt dem. I år har bärkonkurrensen varit enormt stor och ovanligt många har kommit till Sverige för att plocka bär. Men eftersom det varit så dåligt med bär i år så har de tvingats slita mer än vanligt och när de insett att det inte varit lönsamt med tanke på hur lite pengar de trots allt fått så har de nu rymt ifrån deras "slavdrivare" och samlats i stadsparken tills vidare. Deras problem nu är att de inte kommer hem, de har inte någonstans att ta vägen, de har ingen mat och dåligt med kläder och eftersom det inte är säkert att de kan sova någon annanstans än i parken så behövde de all hjälp de kunde få från allmänheten. De flesta av dem hade inte ens något pass eftersom de blivit omhändertagna av de som tagit dit dem när de kommit till Sverige.

Läs mer om det hela här:
http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5030347

Det känns nog lite extra i mitt hjärta just för att jag är halv-thai och faktiskt själv har släktingar som är här och plockar bär just nu. De har dock klarat sig relativt bra. Jag rensade i alla fall ut min garderog på gamla jackor, mössor, halsdukar och diverse hoodtröjor och åkte sedan in till stan för att hjälpa till så gott jag kunde. Det tog inte ens en minut innan alla hade slitit åt sig de som de fick tag på och gick omkring i mina grejer. Thairestaurangerna i stan hade delat ut mat och en av de närliggande barerna gav bort filtar från deras uteservering. Det var så många som kom dit med dricka, mat och kläder. Försökte även att prata lite med några under tiden som jag hjälpte till att dela ut kaffe. Det gick väl sådär, men de verkade åtminstone uppskatta det som alla ställt upp med. Nu hoppas jag bara att allt löser sig för dem och att de får komma hem så snart som möjligt.