.. jag har alltså köpt en stegräknare, bara för skojs skull och för att motivera mig att gå lite mer. Det känns inte som att jag har gjort annat än att just gå idag.

Det var en sån där lek-dag på skolan då ettorna, tvåorna och treorna ska leka, prata och lära känna varandra (för att ändå gå förbi varandra utan att hälsa när man möts i korridorerna i framtiden). Som de skeptiska jävlar vi föddes som så avskyr jag och Sara dessa lekar, och det har vi gjort sedan begynnelsen. Men nog tog vi oss igenom dagen mer eller mindre smärtfritt och skoldagen avslutades med en promenad hem, därav en massa steg på min stegräknare. Fast jag vet inte riktigt hur långt det är egentligen, 18000 steg säger mig som inget. Men jag har i alla fall skoskav och det är ju alltid något.

Precis när jag kommit hem så är pappa påväg in till stan så det var bara att åka tillbaka hela vägen jag just hade promenerat. Det blev två par nya byxor till mig eftersom jag lyckats ta sönder två par den här veckan och därmed var rätt så byxlös och eftersom alternativet gå med rumpan bar inte var så aktuellt för min pappa så var det bara att köpa nya.