För nån vecka sen så sa Alex att jag skulle få en present av honom och jag tjatade till mig ledtrådar som vanligt.
Sen imorse så sa han att presenten skulle levereras till mig idag och att han pratat med pappa som skulle ta hand om paketleveransen eftersom att jag slutade 15.30.

Jag och Sara har försökt fundera på vad det kan vara men aldrig hittat någon riktigt bra gissning. Men på bussen hem kände jag mig väldigt ivrig. Nästan sprang hem från busshållplatsen. I farten så ringde jag även Alex som var påväg med tåget. Grejen var bara den att det lät så tyst i bakgrunden på tåget, när jag pratade med honom. Det var då jag började misstänka något. När jag närmade mig huset så varnade han mig för att samtalet kunde brytas när som helst, eftersom det alltid gör det på tåg. Vi sa hejdå lite snabbt och sen klev jag innanför dörrarna till mitt hus. Milton skällde som vanligt och min pappa stod vid spisen och gjorde iordning middag. Jag mötte pappas blick med ett flin på läpparna och sen började jag fnissa. Pappa frågade om jag var knäpp så jag slutade upp med det ganska snabbt. Sen så berättade han  hur chockad han var över hur stort paketet var. Ivrigt så frågade jag var han hade lagt det och han svarade att han lagt den i mitt rum. Jag sprang till mitt rum men stannade utanför den stängda dörren. Jag började gapa. Jag visste nog vad som väntade där inne. Till slut så fick pappa mig att öppna dörren och självklart, där var han ju - min älskling. <3

Vilken överraskning! Han skulle ju komma imorgon. Jag har ju inte städat mitt rum, inte rakat benen, inte gjort bort alla läxorna. Nej, jag har inte hunnit med något! Nåväl, jag är överlycklig över att han äntligen är här!

Nu ska jag inte fastna vid bloggen, var bara tvungen att berätta! Kram