Igår hade vi besök från Stockholm. En av pappas närmaste vänner kom hit med sina två döttrar, Ellen 4 år och Ester 4 månader. Pappas vän är som min extra farbror och har alltid betytt mycket för mig. Jag har helt enkelt alltid kunnat vända mig till honom om det varit något och nu när han har skaffat barn så vill jag givetvis ställa upp för dem.
Ellen steg först in i hallen med ett stort lamm i famnen och såg ganska blyg ut men det dröjde inte länge förrän hon kom fram till mig och ville ha en komplimang för hennes nyinköpta klänning. Hon är supersöt och jätteintelligent, jag blev verkligen förvånad över att hon bara var fyra. Innan de kom hem till oss så hade de varit på teknikens hus. Där hade hon velat prova flygsimulatorn som finns där, men maskinen hade varit upptagen väldigt länge. Vad gör hon då? I hennes ålder hade jag bett pappa gå fram till dom och säga att jag också ville testa den. Men Ellen gick in dit själv och sa:

"Tycker inte ni att ni har suttit här lite länge nu? Det finns faktiskt andra barn som också vill leka."

Och dom hade ju såklart flyttat på sig! Under middagen fick jag även lära mig att räven är den största faran för rådjursungarna. What? Ja, tydligen så forskar hon om rävar på förskolan. Själv började jag forska typ i i första klass..
 Sen fick jag hålla i pytttelilla Ester. Älskar spädbarn, så mjuka och fina, luktar till och med gott (förutom när dom bajjar). Självklart börjar hon att gråta så fort hon lämnar sin pappas famn och hamnar i mina armar. Det är en så jobbig känsla, man känner sig verkligen dålig. Jag vaggade henne försiktigt fram och tillbaka tills hon lugnat sig lite innan jag räckte över henne till hennes pappa igen. Efter vi hade ätit, flätat hår och busat lite så satte vi oss i min säng och såg på Anastasia, en film som Ellen inte alls var bekant med eftersom att det inte var Disney. Sen bjöd jag även på lite påskgodis i efterskott, det var populärt.

Ellen: "Jag vet att man inte får hoppa i sängar, men jag gör det ändå ibland för jag tycker det är coolt."

Efter att lilla busan åkt hem låg jag och kollade på Kill BIll och ögonen ville inte vara med. Slocknade några gånger. När jag vände på mig så krockade jag i något mjukt. Visade sig att min nya sängkamrat var Ellens lamm, Lambert.