Jag är fortfarande sjuuk så jag stannade hemma idag med.

Jösses vad tomt det var i huset igår. Tänk vad mycket plats en pojkvän på 1,93 meter kärlek fyller ut! Det värsta var att jag inte kunde prata med honom i telefon heller eftersom att han åkte tåg och det inte existerar någon täckning större delen av sträckan. Men då är det ju tur att man har världens bästa bror (fortfarande Sara) som man kan störa i mattepluggandet. Vi pratade i telefon i 2 timmar och 45 minuter. Om vad? - Om allt såklart! Vi hade ju knappt pratat med varandra på 3 dagar. Tro mig, vi hinner samla ihop en hel del att snacka om på tre hela dagar. 2 timmar och 45 min kändes lindrigt för käken som ibland kan börja göra ont efter en heldag med snack och svammel.

Idag ska jag börja läsa min bok om Rwanda och sen fortsätta att plugga matte (dvs om jag orkar).